Seminarium 5 Samhällskunskap 20p

Litteratur: Asplund: Essä om Gemeinschaft…..

Denna fråga skulle man kunna vända och vrida på hur mycket som helst, och själv har jag inte tagit ställning.

För det första, som tankefigur så skulle man kunna säga att den alltid har varit gångbar och alltid kommer att vara gångbar. Detta för att man nödvändigtvis inte behöver hitta tankefiguren i verkligheten. Dessutom visade gruppdiskussionen vi hade i vår grupp att vi kunde hänga med i tankegångarna och åtminstone för vår inre bild föreställa oss ett gemeinschaft och ett gesellschaft. Detta visar att tankefiguren i viss mån är levande och gångbar.

Å andra sidan kan man fråga sig om tankefiguren gemeinschaft och gesellschaft någonsin har varit levande och gångbar. När Tönnies utvecklade de här begreppsparet verkade det som om han ville beskriva en förfluten tid med ordet gemeinschaft och den nya "ytliga". Urbaniserade tiden med ordet gesellschaft. Och visst, man kan säga att Tönnies levde i en brytningstid, men vill vi inte alltid försköna det förgångna? Kanske upplevde tidigare generationer, som vi tror levde i ett gemeinschaft, sitt samhälle som ett gesellschaft?

Och var finns egentligen gemeinscaft och gesellschaft? Asplund försöker förklara att de inte konkret finns åtskilda i verkligheten, men finns de överhuvudtaget i verkligheten? Handlar inte gemeinschaft och gesellschaft om hur vi som individer ser och uppfattar verkligheten eller situationen? Om vi vill uppfatta världen som ett universellt gemeinschaft så blir världen sådan. Vill man dela in verkligheten i ett gemeinschaft och ett gesellschaft så blir den så. Och slutligen , om man vill se världen som enbart ett gesellschaft så blir den så, för den människan.

Asplund utrycker sin tveksamhet, som jag uppfattar den, därför att han tycker att många i världen i dag, just ser på världen och samhället som ett gesellschaft. Det ser ingen gemeinschaft över huvud taget, utan ser människan som en aktör på en marknad, och förutsätter därmed att alla andra människor också lever i ett gesellschaft. Gemeinschaft upplevs som ett föråldrat, orationellt samhälle, och därför blir också tankefiguren värdelös. Men som jag uppfattar saken, så existerar verkligen gemeinschaft- liknande situationer och människor. I den meningen kan man alltså säga att tankefiguren visst är gångbar.

Till sist. Det borde inte vara så svårt att få till ett universellt gemeinschaft, om vi vill ha ett. Allt som behövs är empati för andra och insikten att vi alla är människor.